Våtmarken i Bergianska trädgården
Våtmarken i Bergianska trädgården med blomvass i förgrunden och Tornet i bakgrunden.
Foto: Gunvor Larsson.

 

Detta område är en återskapad våtmark. För några hundra år sedan var det här naturligt sumpiga marker som ibland översvämmades. 1863 sprängdes en förbindelse mellan Brunnsviken och Lilla Värtan vid Ålkistan vilket sänkte vattennivån i Brunnsviken. Dessutom dikades området och sedan dess har området varit mer eller mindre torrlagt.

Under hösten 2009 började arbetet med att åter få en våtmark med vattenspegel. Det innebar att jordmassor schaktades bort för att skapa en sänka och en dämmande vall mot Brunnsviken skapades för att hålla kvar vattnet.

Växter

Vårt mål är att skapa blomsterrika ängsmarker i anslutning till vattnet. På den norra sidan har en del växter har planterats eller såtts in bland annat höskallra, blomvass, fackelblomster och vattenklöver, medan andra har fått komma naturligt.

Ängsytorna slås och höet tas bort en eller ett par gånger om året. Sedan våtmarken återskapades har vi registrerat ca 250 kärlväxter. Växter som ohämmat brer ut sig, såsom vass och kaveldun, tas bort kontinuerligt.

Djurliv

En våtmark lockar fåglar, groddjur och insekter. Redan första säsongen häckade tofsvipa och mindre strandpipare och 2018 skådades mer än 50 fågelarter här (rapporterade i Artportalen).

OBS! Under häckningstid i majjuni är det viktigt att visa hänsyn och helst bara röra sig på gångvägarna.

Våtmarker ökar den biologiska mångfalden och minskar näringsläckage till större vattendrag. Därför har Sverige liksom många andra länder som mål att återskapa våtmarker som tidigare lagts igen. I ett samarbete mellan Bergianska trädgården och Statens fastighetsverk har detta område återigen blivit en våtmark. Stöd har också erhållits från Svensk Våtmarksfond och Bergianska trädgårdens vänförening.