Karta Mångfaldsstigens 15 stationer. Illustration: Veronica Lendel

Mångfaldsstigens stationer

1. Mistel, Systematiska avdelningen

I trädkronorna syns misteln, en växt med speciell livsform som kallas halvparasit. Den kan inte leva om den inte får växa in i ett värdträd för att kunna ta upp vatten och närsalter. Däremot kan de bilda eget socker via det gröna klorofyllet i bladen. Misteln sprider sig genom fåglar som äter de vita bären. Den är fridlyst.

2. Mindre granbarrlus, granhäcken

På grangrenarna sitter små ananaslika gallbildningar. De orsakas av den mindre granbarrlusen. Lusens larver utvecklas inne i gallen och suger näring ur grangrenarna. På sensommaren spricker gallerna upp och bladlössen flyger ut.

3. Liljebagge – vacker skadegörare, Systematiska avdelningen

Liljebagge är en skalbagge som är lackröd på ovansidan och svart på undersidan. Honorna lägger sina ägg på liljeväxter och larverna kan göra stor skada i odlingar. Liljebaggen har sitt ursprung i Eurasien men den har spridits, troligen genom import av liljelökar, till bland annat Nordamerika. Där har den spridit sig och blivit ett så stort problem att den betraktas som en invasiv art.

4. Tovsippa, Systematiska avdelningen

Tovsippa är en släkting till vitsippa som blommar i maj–juni med vita blommor. Den förekommer vild från centrala och östra Europa till Sibirien och Kina. I Sverige finns tovsippa naturligt bara på Öland och Gotland, men den är vanlig i odling och har förvildats på andra ställen. Tovsippa är fridlyst på Öland.

5. Kragjordstjärna, Åkeröallén

Inne i måbärshäcken sitter flera kragjordstjärnor. De tillhör en svampgrupp med många sällsynta och hotade arter i gammal granskog, sandstäpp och alvarmarker. Arten kragjordstjärna trivs också i parkmiljö, bland lövkompost och nässlor.

6. Treblad, Nordamerikanska fjället

I planteringen framför dig kan du se tre nordamerikanska arter av treblad – purpurtreblad, jättetreblad och stort treblad. Dessa arter förekommer i lundartade skogar och blommar vår och försommar före lövsprickning. Trebladsarter är populära trädgårdsväxter och förekomsten av stort treblad är hotad av uppgrävning. Stort treblad stod därför, fram till 2005, på EU:s lista över hotade arter som ska kontrolleras innan import.

7. Nål- och spiklavar, sluttningen vid Japanska dammen

I den grova ekens barksprickor kan du se pyttesmå svarta spikar. Det är fruktkropparna av grön spiklav, rostfläckig nållav och grå nållav. Många spik- och nållavar är knutna till gamla träd i artrika miljöer. De tre arter som växer här är de mest föroreningståliga.

8. Mossor och ormbunkar, Ormbunkslandet

Alla växter blommar inte! På bergväggen finns gröna mossor. De var de första växterna på land och fanns för 450 miljoner år sedan. Det finns idag 20 000 olika arter i världen, varav 1 100 i Sverige. De växer på sten, bark och på marken i framförallt fuktiga miljöer.

Ormbunkar är en annan speciell grupp av växter. De dominerade på jorden för 300–400 miljoner år sedan. Idag finns 10 000 arter världen över. I rabatten ser du merparten av de 40 svenska arterna.

9. Navellavar, vid slutet av Ormbunkslandet

Utmed berghällen sipprar vatten från skogen ovanför. På den fuktiga stenen trivs olika navellavar, bland annat tuschlav och ragglav. Navellavar är bladlika och fästa vid en punkt mot underlaget. Tuschlav är brunsvart och har en bubblig ovansida. Ragglaven är ljusgrå och slät.

10. Rododendron – bin och humlor, Rododendrondalen

Du ser nu upp genom Rododendrondalen. Rododendronbuskarna har vackra blommor i olika färger. Några av dem blommar tidigt, redan i mars och andra senare. Blommorna attraherar bin och humlor som samlar nektar och pollen till sig själva och sina larver. Genom insekternas rörelser mellan blommorna pollineras de och kan bilda frökapslar.

11. Tallticka, till höger om Rododendrondalen

Många olika djur och svampar kräver gamla träd för att överleva. Talltickans fruktkroppar är vanligast på tallar som är över 150 år gamla. I den svenska rödlistan klassas den som nära hotad (NT). I Nationalstadsparken finns många gamla tallar och också många talltickor.

12. Skogsalm, vid Bleket

Här ser du en stor skogsalm, ofta kallad bara alm. Skogsalm var mycket vanligare förr men arten har minskat kraftigt de senaste decennierna. Minskningen beror på en sjukdom som kallas almsjuka som har drabbat almarter i Europa, Nordamerika och Asien. Almsjuka orsakas av en svamp som sprids av skalbaggar av släktet almsplintborrar. Skogsalm är klassad som akut hotad (CR) i den svenska rödlistan.

13. Salamander, Victoriadammen

Större och mindre vattensalamander lever här i Victoriadammen. De vill ha tillgång till små vattendrag utan fisk och använder dammarna för att föröka sig och lägga sin rom. Ynglen växer upp i vattnet under sommaren, men när de är fullvuxna går de upp på land där de lever i fuktiga hålor. Både större och mindre vattensalamander är fridlysta.

14. Död ved – för ökad mångfald, vid Brunnsviken

Död ved har stor betydelse som växtplats och födokälla för mossor, lavar, svampar och insekter, men även insektsätande fåglar och däggdjur. Under lång tid har mängden död ved i skogarna minskat, och det är en av de viktigaste orsakerna till att många arter är utrotningshotade. Ett enkelt och billigt sätt att hjälpa vedlevande arter är att skapa så kallade biodepåer, alltså högar av grövre och tunnare stockar, grenar och kvistar av lövträd.

15. Våtmarken – återskapad mångfald

Våtmarker är en naturtyp med stor biologisk mångfald som till stor del försvunnit i Sverige. Här har vi återskapat en tidigare våtmark, ett arbete som började 2009. Redan första året anlände tofsvipor och de har häckat årligen sedan dess. Tofsvipa klassas som sårbar (VU) i den svenska rödlistan. Andra arter du kan se är exempelvis mindre strandpipare, gråhäger och vitkindad gås, men ungefär 50 fågelarter ses årligen.

Några vanliga begrepp som finns längs stigen

Fridlysning

Syftet med fridlysning är att skydda en växt- eller djurart som riskerar att försvinna eller utsättas för plundring. Fridlysning kan också ske för att uppfylla internationella åtaganden.

Invasiv art

Främmande arter som hotar den biologiska mångfalden kallas för ”invasiva främmande arter”. Ett exempel på en invasiv art i Sverige är jätteloka Heracleum mantegazzianum.

Rödlista

En nationell rödlista är en sammanställning av arters utdöenderisk inom ett lands gränser. Arternas status bedöms med hjälp av ett antal kriterier, som omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och trender. Utifrån denna bedömning placeras arterna i olika kategorier.