Öland & Gotland
Området Öland & Gotland är ett växtgeografiskt område i Bergianska trädgården som ska spegla några av Ölands och Gotlands olika växtsamhällen, framförallt de som finns på de öppna, lågvuxna markerna som alvar, äng och strand. Här finns även införda och odlade arter, som är starkt förknippade med öarna.
Ölands och Gotlands särpräglade natur beror till stor del på berggrunden som i huvudsak består av kalksten. Det torra och soliga klimatet med lite nederbörd och relativt milda, snöfattiga vintrar påverkar också, liksom våra förfäders tusenåriga nyttjande av markerna till bete och slåtter.
På de öppna torra markerna förekommer växter som är väl anpassade för den extrema miljön. Här finns växter som är unika i den nordiska floran till exempel ölandstok, ullranunkel och bergsskrabba, arter som normalt hör hemma i mellersta och södra Europa. Det förekommer även några alpina arter på öarna. De anses vara kvarlevor från den tidigaste floran efter istiden, till exempel fjällgröe. Öarna är också kända för sin rika orkidéblomning på försommaren, då de föredrar kalkrika marker. Vi kommer inte att ha orkidéer här eftersom de är fridlysta i Sverige.
Området i Bergianska trädgården stod klart 2017 och är ett så kallat växtgeografiskt område som ska spegla Ölands och Gotlands speciella landskap. Det ligger väster om Victoriahuset. Platsen vi har valt har bra förutsättningar att efterlikna öarnas natur. Den vetter mot syd med mycket solinstrålning till följd och berget ligger alldeles under. Vi har använt gotländsk kalksten för att bygga murar och alvar i området. Jorden är mager och kalkberikad. Merparten av växtmaterialet är vildinsamlat på öarna. Nedanför alvaret finns en sluttande torräng och sedan en strand mot Brunnsviken. Framöver kommer vi kunna följa utvecklingen av området – hur växterna konkurrerar och hur de trivs i de skapade miljöerna.
Alvaret
Alvar är öppna landskap. Det beror framförallt på att jordtäcket är för tunt för träd och buskar, men också på att människan låtit boskap beta dessa magra marker. På Öland finns världens största sammanhängande alvarmark, ”Det Stora Alvaret”. Benämningen alvar kommer troligen ur ordet alv som utgör den obrukbara jorden under matjorden. Landskapet är mycket speciellt och finns endast på ett fåtal platser i världen, bl.a. Öland och Gotland.
På alvaret finns växter som klarar de speciella förhållandena och ett torrt och soligt klimat. Kalkstenen försvårar växtens näringsupptag av vissa ämnen, men den har en förmåga att lagra värme som ger ett gynnsammare klimat. Det gör att även sydligare växtarter kan överleva här.
De kala hällarna
På de kala hällarna trivs lavar, men även mossor och andra torktåliga växter såsom fetknopp. Där stenen vittrar sönder och ett litet jordtäcke bildas skapas lite bättre förutsättningar. Där trivs grusslok, alvargräslök, kattfot, liten sandlilja, getväppling och backtimjan.
I sprickor mellan hällarna skapas ännu gynnsammare förhållanden med ökat jorddjup. Där samlas mer fukt och mull och växterna skyddas i viss mån från bete. I dessa sprickor växer buskar som t ex ölandstok och gulkronill, men ibland kan även enstaka träd, ofta tall och en, få fäste här. Det är ett utsatt läge och silverskimrande torra döda stammar och grenar är vanliga i landskapet.
Buskalvar
På Gotland är alvaren mindre och är som mosaiker av öppna ytor mellan tall- och buskdungar. Sådana miljöer kallas buskalvar. Där växer ofta slån, rönn, en, getapel och oxel. Örter såsom stor sandlilja och blodnäva trivs bra i denna miljö. På avdelningen Öland & Gotland har vi även skapat ett litet buskalvar.
Här och där mellan kalkstenen på alvaren finns också kalkfattiga områden, sandavlagringar från istiden, där kalkskyende växter som ljung trivs.
Arter du kan hitta:
Alvargräslök, Allium schoenoprasum, var alvarense
Backtimjan,Thymus serpyllum
Bergskrabba, Globularia vulgaris
Blodnäva, Geranium sanguineum
Getväppling, Anthyllis vulneraria
Grusslok, Melica ciliata
Grådraba, Draba incana
Gulmåra, Galium verum
Jordtistel, Circium acaule
Kattfot, Antennaria dioica
Liten sandlilja, Anthericum ramosum
Luddkrisla, Inula britannica
Stor sandlilja, Anthericum liliago
Svärdkrissla, Inula ensifolia
Tulkört, Vincetoxicum hirundinaria
Torrängen
Ängar är områden som domineras av gräs och örter. De är inte naturliga utan är skapade av människan för att ge föda åt tamdjur. Beroende på var de ligger i landskapet kan de vara torra eller fuktiga..
På Öland och Gotland förekommer så kallade torrängar. De finns på marker med tunt kalkrikt jordtäcke och har många likheter med stäppområden. Växtarterna är anpassade att tåla torka under långa perioder. I sluttningen där torrängen är placerad ligger berget strax under jordtäcket vilket skapar rätt förutsättningar. Ängen kommer att slåttras en gång om året.
Torrängen är artrik med många örter, men gräset fårsvingel dominerar. Artrikedomen gynnas av bete och slåtter. På våren blommar bland annat gullvivor och fältsippor. Under försommaren blåklockor, brudbröd, gulmåra och solvända. Arter som vi också planterat här.
Alvar och torräng övergår ofta i varandra och många arter trivs i båda såsom ullranunkel, getväppling och backtimjan. Flera av de vanligaste orkidéerna på öarna, trivs också i denna miljö såsom Sankt Pers nycklar, Adam och Eva och krutbrännare. Vi kommer däremot inte odla orkidéer här då de är fridlysta.
Arter du kan hitta:
Brudbröd, Filipendula vulgaris
Solvända, Helianthemum nummularium
Ullranunkel, Ranunculus illyricus
Våradonis, Adonis vernalis
Krissla, Inula salicina
Krypvide, Salix repens ssp. repens
Stranden
Utmed Ölands och Gotlands kuster finns olika typer av stränder allt ifrån sandstränder till stenstränder. Stranden kan bestå av kalksten med fossil i massor eller som den vi skapat i området Öland & Gotland: en sandstrand med väl slipade stenar av urberg som istiden lämnat kvar.
På stränder finns en blandning av många olika spännande växter. Överspolning av alger från havet ger gödslande effekt och där trivs spjutskråp, trift och saltarv. Gotlands syltväxt blåhallonet, eller salmbäret som det också kallas, trivs bakom stenar på stranden.
Flera av strandväxterna har förmåga att binda sanden så att den inte blåser iväg. Strandråg är en sådan växt vars rötter når djupt och välförgrenat. För att förhindra sandflykt på stränderna har man planterat in arter som ska hjälpa till att binda sanden t ex vresros som nu har naturaliserats efter våra kuster.
Högre upp på stränderna där det inte är lika utsatt bildas ett mer slutet växttäcke. Det ska vi på sikt försöka åstadkomma på området Öland & Gotlands strand.
Arterna som nämnts ovan finns även på stranden i området Öland & Gotland. För att se vilka fler växter som finns på stranden i avdelningen Öland & Gotland, se artlistan.
Arter du kan hitta:
Blåhallon (Salmbär), Rubus caesius
Oxtunga, Anchusa officinalis
Sparris, Asparagus officinalis
Spjutskråp, Petasites spurius
Strandråg, Leymus arenarius
Trift, Armeria maritima
Vejde, Isatis tinctoria
Vresros, Rosa rugosa
Andra arter på området
Växter nära bebyggelse, kulturmark och vägkanter
Blåeld, Echium vulgare
Bosyska, Ballota nigra
Stånds, Senecio jacobaea
Vallmo, Papaver sp.
Buskar och träd
Ask, Fraxinus excelsior
En, Juniperus communis
Gulkronill, Hippocrepis emerus
Ljung, Calluna vulgaris
Murgröna, Hedera helix
Slån, Prunus spinosa
Tall, Pinus sylvestris
Ölandstok, Dasiphora fruticosa
Senast uppdaterad: 21 april 2023
Sidansvarig: Bergianska trädgården