Kottepalm från Edvard Andersons växthus. Foto: N. Wikström

Både kottepalmer och palmer har palmlika blad, och Carl von Linné placerade indisk kottepalm tillsammans med kokospalm och dadelpalm sist i sin Species Plantarum från 1753. De är dock inte speciellt nära släkt med varandra. Kottepalmer har kottar och tillhör nakenfröiga växter, medan palmer är blomväxter och saknar kottar. Det finns ungefär 300 arter av kottepalmer och 2500 arter av palmer, nästan alla i tropiska och subtropiska områden.

Kottepalmer tillhör nakenfröiga växter (gymnospermer) tillsammans med t.ex. barrträd och ginkgo. De har en ogrenad stam och en rosett av stora, ofta hårda och styva, palmlika blad i toppen. Ett kännetecken är de stora kotteliknande bildningarna som finns i toppen. Kottepalmer hade störst utbredning och artrikedom under trias, jura och krita (ungefär 252 till 60 miljoner år sedan).

Palmer däremot är blomväxter (angiospermer), och är släkt med enhjärtbladiga växter (monokotyledoner) som lökväxter, gräs och ananasväxter. De har en oftast ogrenad stam med mer eller mindre flikiga blad i toppen. Palmernas blomställningar består ofta av många blommor, och frukterna är stenfrukter eller bär.

Vi kommer under visningen att titta på olika kottepalmer och palmer i Tropikrummet och Palmhallen i Edvard Andersons växthus. Under vandringen funderar vi över om kottepalmer en gång i tiden verkligen var skåningar, och om den växtätande dinosaurien Stegosaurus kanske åt kottepalmers kottar. Vidare frågar vi oss om det är sant att kalebasspalmen lagrar vatten i sin svullna stam, och nystar lite i dadelpalmens ursprung och historia.

Välkommen!