Potatisböna (Apios americana), en stamslingrare. Foto: Bergianska träsgården.

Det finns många klätter- och klängväxter, och en hel del av dessa har vi nu som trädgårdsväxter. Dessa växter klättrar dock på olika sätt, något som redan Charles Darwin skrev om i sin skrift On the Movements and Habits of Climbing Plants från 1865. Vissa växter kan känna av att det finns något att klättra i, och kan då börja slingra med stammen (t.ex. humle och kaprifol), klättra med bladskaften (t.ex. klematis) eller med hjälp av hängen (t.ex. ärtväxter, vildvin). En del kan fästa vid underlaget, t.ex. med klängen som har häftskivor (rådhusvin) eller med häftrötter (murgröna). Andra, t.ex. klätterrosor, kan med hjälp av sina taggar få fäste i t.ex. ett träd och växa uppåt.

Visningen är en vandring i vår samling av klätterväxter vid Institutionsbyggnaden, där vi berättar om hur de klättrar och hur de kan odlas.