Sommarbostaden som blev naturskola
Stora Gustafsborg byggdes på 1860-talet. Fram till 1894 användes Stora och Lilla Gustafsborg som sommarnöjen, därefter började Bergianska trädgården använda byggnaderna som personalbostäder. Senare delen av 1900-talet stod Stora Gustafsborg obebott och förföll. Efter omfattande renoveringar började det användas som naturskola 1999.
Under 1800-talet var det populärt bland Stockholms välbärgade att uppföra sommarnöjen utanför stadens tullar. Området kring Frescati är inget undantag.
Så byggdes till exempel Stora Gustafsborg som blev sommarnöje åt greve Rutger Wachtmeister och hans fru på 1860-talet och Lilla Gustavsborg där trädgårdsmästaränkan Roos med sin dotter blev bofasta på 1870-talet. Exakt när Lilla Gustafsborg byggdes är oklart, det kan vara äldre än Stora Gustafsborg.Till sommarnöjet Gustafsborg ingick förutom Stora och Lilla Gustafsborg också ett uthus, ett stall och en byggnad som byggdes om till elevhem (idag Finnstugan).
Sommarbostad för greve Wachtmeister och konstnärsparet Ekblom
Greve Wachtmeister tillbringade sina somrar på Stora Gustafsborg till sin död 1884. Under åren som kom bodde John Bäckström, sonen till Münchenbryggeriets grundare här med sin fru Elin. Sommarnöjet togs sedan över av Qvennerstedt, nästa ägare till Münchenbryggeriet.
År 1894 löstes arrendet och Bergianska trädgården kunde använda byggnaderna som personalbostäder. Under sommarhalvåret, kring sekelskiftet 1900 bodde de av Bergianska trädgården anlitade konstnärerna och illustratörerna Axel och Thérèse Ekblom på Stora Gustafsborg.
Pomologiska försöksodlingar
År 1902 satte Professor Bergianus Veit Wittrock igång med att anlägga en pomologisk avdelning i Gustafsborgsområdet. Han anlade terrasser med vinodlingsförsök och några år senare fanns olika värmekrävande fruktträd. Sprängningar av berget gav skyddande ytor att odla på. Här fanns valnöts-, aprikos, persiko- och mandelträd. Alla blommade och gav frukt, förutom mandelträdet. År 1910 var anläggningen färdig. Försöksodlingarna gav information om trädens härdighet på våra breddgrader.
Förfall och räddningsinsatser
Stora Gustafsborg byggdes om på 1920- och 1950-talet. Historien förtäljer inte vad som hände sedan. Huset stod obebott sedan 1964 och under senare delen av 1900-talet hade Stora Gustafsborgs förfallit. Det gick så pass långt att Byggnadsstyrelsen ansökte om rivningslov. Idag kan vi glädja oss åt att det blev avslag.
Åren 1997-1999 skedde en omfattande restaurering ledd av Statens Fastighetsverk. Byggnadsarbetet utfördes med gamla hantverkstekniker i samarbete med tre gymnasium i Stockholmsområdet.
Slutet gott – naturskola i Stora Gustafsborg
Efter de omfattande renoveringarna kunde Stora Gustafsborg återigen befolkas. Sedan 1999 huserar Naturens hus (som drivs av Vetenskapens Hus) i Stora Gustafsborg med naturpedagogisk verksamhet för skolklasser och fortbildning för lärare. De har endast öppet för förbokade skolklasser, se vår sida För skolor för mer information.
Lilla Gustafsborg har under åren fortsatt att användas som tjänstebostad och privatbostad.
Både Stora och Lilla Gustafsborg ingår i det statliga byggnadesminnet som stora delar av Bergianska trädgården utgör.
Källor:
- Acta Horti Bergiani, band 6, 1919.
- Frescati – människorna, husen och allt som hände, Anders Hedin, Carlssons bokförlag, 2015.
- Vårdprogram för Bergianska trädgårdens byggnader AB176, 2010/12, Statens Fastighetsverk
Senast uppdaterad: 16 maj 2022
Sidansvarig: Bergianska trädgården