Vad är en botanisk trädgård?

En botanisk trädgård har samlingar av levande växter från hela världen och verksamheten vilar på vetenskaplig grund. Till skillnad från en vanlig park, så har de olika anläggningarna i en botanisk trädgård en funktion, att förmedla kunskap t ex hur växter är släkt med varandra, vilket geografiskt område de kommer ifrån eller i vilka miljöer de trivs i. Andra skillnader är att man i en botanisk trädgård registrerar växten och dess ursprung samt att de är etiketterade. Många av växterna är vildinsamlade. Botaniska trädgårdar i världen byter fröer med varandra.

I botaniska trädgårdar finns ofta avdelningar för nyttoväxter såsom fruktträd, grönsaker och medicinalväxter. De första botaniska trädgårdarna som anlades i Europa på 1500-talet hade som huvuduppgift att visa upp läkeväxter för medicinstuderande. Under kolonialismen var de botaniska trädgårdarna första anhalt för alla exotiska växter som togs till Europa. De flesta botaniska trädgårdar har, i likhet med Bergianska trädgården, direkt koppling till universitet.

I våra dagar har många av de botaniska trädgårdarna i Europa, fokus på bevarande av inhemsk flora och utrotningshotade arter.

Bergianska trädgården samverkar med andra myndigheter och flera nätverk för botaniska trädgårdar.

Samarbeten och vänförening

I en botanisk trädgård är det viktigt att växterna har en namnskylt (växtetikett) som visar rätt information.

Växtetiketterna i Bergianska trädgården kan se olika ut men basinformationen är ett svenskt och ett vetenskapligt namn följt av ursprung. Så här kan en växtetikett på Systematiska avdelningen ut:

Bergianska trädgårdens växtmaterial är till allra största delen uppdraget ur frö. Vi försöker i möjligaste mån att skaffa frö som är samlat i naturen från vildväxande plantor.

Både för att kunna delta i fröbytet med de andra botaniska trädgårdarna och för våra egna uppdragningar samlar vi frön, som efter torkning och rensning läggs i påsar som sorteras in i ett svalt förråd. Därför låter vi överblommade stänglar stå kvar för att ge frö, trots att det givetvis skulle se snyggare ut om man genast putsade bort dem. Vi låter dem också stå kvar för att kunna visa hur olika växters fröställningar ser ut. Det är ju inte många som vet hur t.ex. morot ser ut när den blommat över. Alla fröer registreras av botanisterna i en intern databas.

Frökatalog och fröer i undervisning

Hela växten, från groddplantor, via blommande växter till fröställningar används också i undervisningen i botanik vid Stockholms universitet.

Ungefär vartannat år sammanställer vi en frökatalog, Index seminum, som skickas till de botaniska trädgårdar som ingår i det internationella fröbytet. I katalogen erbjuder vi främst fröer från växter som har odlats i trädgården och växthusen, men även en del vildinsamlat material.

Under flera hundra år har botanister åkt ut i världen och samlat växtmaterial till sina trädgårdar och bytt material med varandra. I och med konferensen i Rio de Janeiro 1992, som fastlade konventionen om biologisk mångfald, blev det inte längre tillåtet att samla växtmaterial oreglerat. Konventionen ska skydda alla länders vildväxande växter från exploatering.

För att botaniska trädgårdar ska kunna fortsätta ha ett rikhaltigt material finns ett internationellt fröbyte som regleras i samklang med konventionen. Fröbytet omfattar ca 500 av världens botaniska trädgårdar, och genom dessa kan vi beställa odlade men också vilda arter från olika håll i världen. Bergianska trädgården bidrar också med fröer vi själva samlat i trädgården, växthusen och naturen. Från och med 2020 sker fröbytet endast inom EU p.g.a. ändrat regelverk.

Varje år samlar vi in fröer i Bergianska trädgården för att kunna odla även nästa säsong. Följ fröernas resa från insamling till sådd och insamling igen.

Från frö till frö