Byggnader i trädgården
I Bergianska trädgården finns flertalet byggnader som tillsammans vittnar om verksamheten under mer än 130 år. Här finns växthus, pumphus och vattentorn som försett trädgården med bevattning, kontor och f.d. sommar-, trädgårdsmästare- och professorsbostad. Stora delar av Bergianska trädgården är statligt byggnadsminne.
Professorsvillan

Professorsvillan. Foto: Bergianska trädgården
År 1886, ett år efter trädgårdens flytt till Frescati, uppfördes Professorsvillan som bostad åt Professor Bergianus Veit Wittrock. Den tjänade därefter som tjänstebostad åt ett flertal av trädgårdens professorer fram till 1960-talet.
Stora och Lilla Gustafsborg, Finnstugan

Stora Gustafsborg (med naturskolan Naturens Hus). Foto: Vetenskapens Hus
På 1860-talet byggdes Stora Gustafsborg som blev sommarbostad åt greve Rutger Wachtmeister och hans fru. Till Gustafsborgsområdet hörde flera byggnader, till exempel Lilla Gustafsborg. Fram till 1894 var byggnaderna utarrenderade, men sedan kunde Bergianska trädgården börja använda dem i sin verksamhet som personalbostäder.
Victoriahuset

Victoriahuset med Victoriadammen i förgrunden. Foto: Eva Dalin
År 1899 godkände Kungliga Vetenskapsakademien ett förslag om att uppföra ett växthus för vattenväxter i Bergianska trädgården, och sedan år 1900 har Victoriahuset välvt sin glaskupol över en fantasieggande tropikvärld. Här finns jättenäckrosor och andra vattenväxter från hela världen.
Bleket

Blekets södra sida. Foto: Bergianska trädgården
Bleket var trädgårdsdirektörens, det vill säga den Bergianska trädgårdsmästarens bostad.
Tornet
Tornet vid Gustafsborgsområdet. Foto: Bergianska trädgården
År 1908 lät Professor Bergianus Veit Wittrock uppföra ett åttkantigt torn på en av Bergianska trädgårdens högsta punkter. Tornet skulle användas som förvaringsplats åt Wittrocks karpologiska samling.
Museipaviljongen, pumphuset och vattentornet
Museipaviljongen. Foto: Bergianska trädgården
Museipaviljongen, vattentornet och pumphuset är alla från tidigt 1900-tal, och ingår i det statliga byggnadsminnet som stora delar av Bergianska trädgården utgör.
Gamla orangeriet

Gamla orangeriet. Foto: Bergianska trädgården
Gamla orangeriet byggdes år 1926 under ledning av Professor Bergianus Robert Fries. Arkitekt var Erik Fant.
Institutionsbyggnaden

Institutionsbyggnaden. Foto: Bergianska trädgården
Institutionsbyggnaden uppfördes 1936 med anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse efter ritningar av arkitekt Erik Fant. Byggnaden innehåller bibliotek, kontorsplatser och herbarium. Här arbetar föreståndaren för Bergianska trädgården, tillsammans med administratörer, trädgårdspersonal och botanister.
Edvard Andersons växthus

Edvard Andersons växthus. Foto: Eva Dalin
Grosshandlare Edvard Anderson (1865–1936) testamenterade sin förmögenhet till Bergianska stiftelsen vid Kungliga Vetenskapsakademien: "För inrättandet och drivandet av en vinterträdgård, där medelhavsklimatets och därmed jämförliga klimatområdens träd, buskar och örter äro uteslutande representerade".
Edvard Andersons vilja har förverkligats i ett vackert och modernt Medelhavsväxthus, en arkitektoniskt spännande anläggning, där man kan uppleva blomrikedom och grönska året runt. Växthuset är ritat av arkitekten Per-Rune Semrén på beställning av Kungl. Vetenskapsakademien. Det invigdes den 7 juni 1995 av H.M. Konung Carl XVI Gustaf.
Senast uppdaterad: 2025-10-21
Sidansvarig: Bergianska trädgården