En utställning med fiberväxter från hela världen

Lin är en av våra svenska fiberväxter, här blommor, frökapslar och lingarn. Foto och arrangemang: Mia Olvång och Kaili Maide
Lin är en av våra svenska fiberväxter, här blommor, frökapslar och lingarn. Foto och arrangemang: Mia Olvång och Kaili Maide

Växtfibrer är långa, smidiga och starka. De spinns och vävs till tyger, flätas till hattar, tvinnas till rep eller stoppas i dynor. Några växter odlas i stor skala såsom bomull, jute, lin, sisal och hampa. Fiberbanan, ananas och spansk mossa har mer lokal användning. Tidigare har man använt fibrer från brännässla för att spinna till tråd, men denna produktion har förlorat sin betydelse. Vilka blir framtidens växtfibrer?

Hur mycket bomull kan jorden producera?

Bomull är idag en av världens mest odlade grödor. Att ett plagg innehåller 100 procent bomull låter bra i många konsumenters öron, men odlingen av bomull tär på jordens resurser. Bomullsodling kräver enorma mängder vatten, åkermark och bekämpningsmedel. Att producera en vanlig T-shirt innebär att 2700 liter vatten och 150 gram kemikalier används. I och med ett ökat välstånd har behovet av bomull ökat. Många menar att världen har uppnått Peak cotton (bomullskrönet) eftersom jorden inte längre kan tillgodose befolkningens behov av bomull.

– Nu står vi inför ett vägval, säger botanist Gunvor Larsson. Hur ska vi tillverka våra kläder i framtiden? På utställningen visar vi fiberväxter som kan vara ett alternativ till bomullen såsom gran, jute, hampa, bambu, kenaf, majs och ananas.

Svampgurka, spansk mossa och pappersmullbär

Vi visar även mindre vanliga fiberväxter från när och fjärran på utställningen. Som lite kuriosa kan nämnas att den första T-Forden hade spansk mossa som stoppning i sina säten. Spansk mossa är en ananasväxt som hör hemma i tropiska Amerika. I Afrika och Asien växer svampgurkan. Genom att låta gurkorna torka och ta bort skalet får man en vävnad som kan användas till tvättsvampar och badtofflor.

– Att göra tyg av pappersmullbärsträdet är en spännande process, berättar botanist Kerstin Kustås. Det är innerbarken från trädet som man använder. Fibrerna hänger ihop i ett enda stycke som man sedan bankar ut till ett tunt, fint lager. Man kan lägga ihop flera lager om man vill ha tjockare eller bredare tyg. Detta tyg kallas barktyg och är pappersliknande i konsistensen.

Kläder av pappersmullbär har använts traditionellt bland annat på Tahiti och Hawaii. Numera använder man barktyget i folkdräkter och i souvenirer på dessa öar. I Kina görs papper av pappersmullbär. Ofta kallas detta papper lite missvisande för rispapper.

Föreläsningar om textil och mode

Under utställningsperioden anordnar vi en serie med föreläsningar om textil och mode i Gamla orangeriet. Då har vi kvällsöppet i utställningen och besökarna kan äta och fika medan de lyssnar till föredragen.

Bomullens betydelse i världsekonomin, återvinning av bomull samt vilka växter som har använts i japanska kläder är några av de ämnen som föreläsarna tar upp. En del föreläsningar är praktiska och visar hur man gör rep av lindbast eller färgar med växter. Föreläsningsserien är ett samarbete med Centrum för Modevetenskap vid Stockholms universitet.

Föreläsningar om textil och mode i Gamla orangeriet

Kortfakta

Tid: 7 mars–13 april, öppet alla dagar 11–16
Plats: Gamla orangeriet i Bergianska trädgården, tunnelbanestation Universitetet
Entré: 80 kr

Pressvisning

Vi håller en pressvisning kl 10–11 den 7 mars. Då visar vi utställningen för journalister och våra botanister finns på plats och för att svara på frågor. Om du anmäler dig i förväg så bjuder vi på kaffe och kaka. Anmälan skickas till mia@bergianska.se

För mer pressinformation kontakta

Mia Olvång, Informatör, mia@bergianska.se, 08-16 14 75 eller
Kerstin Kustås, Botanist, kerstin@bergianska.se, 08-545 917 06

Texasbomull med bruna fröhår, ’Mississippi Brown Cotton’. Foto: Kerstin Kustås
Texasbomull med bruna fröhår, ’Mississippi Brown Cotton’. Foto: Kerstin Kustås
Lindbast, rep och sillkasse. Foto: Mia Olvång
Lindbast, rep och sillkasse.
Foto: Mia Olvång
Västindisk bomull (Gossypium barbadense). Foto: Mia Olvång
Västindisk bomull (Gossypium barbadense). Foto: Mia Olvång
Kokospalm (Cocos nucifera) är rik på fibrer. Foto: Mia Olvång
Kokospalm (Cocos nucifera) är rik på fibrer. Foto: Mia Olvång