Den ståtliga agaven Agave americana syns så fort man kommit in i Edvard Andersons växthus. Den växte ungefär 10–15 cm om dagen och blev hela fem meter hög. Den gamla blomställningen kommer att stå kvar tills vi ser om det bildats några frön.

Foto: Astrid Fyhr
Foto: Astrid Fyhr

Agave har egenskapen att den dör efter blomningen, den är monokarp, och bladen vissnar ner. Det är emellertid bara den rosett vilken blommat som dör, alla sidorosetter lever vidare och kan användas till förökning av agaven.

Agave-fakta

  • Bild från den botaniska trädgården i Montpellier 1856.
    Bild från den botaniska trädgården i Montpellier 1856.
     Namnet Agave har grekiskt ursprung och betyder den beundransvärda.
  • I naturen blommar agaven efter 7–10 år, i växthus tar det betydligt längre tid.
  • I blomställningen finns 4–5 000 gulgröna blommor.
  • Agave växer naturligt i Mexico och sydvästra USA.
  • Växten fördes till Europa på 1500-talet och blev snabbt en statussymbol i slottsparker och botaniska trädgårdar.
  • Första gången en agave blommade i Sverige var år 1708, på Noors slott utanför Knivsta.
  • Agave har blivit ett invasivt ogräs i t.ex. Australien och Medelhavsområdet.
  • Det finns cirka 300 agave-arter i Amerika. 18 av dem odlas här i växthuset.

Sirap och brännvin

En fullvuxen agave innehåller stora mängder lagrade kolhydrater. De behövs för att kunna bilda den väldiga blomställningen. I Mexico är det vanligt att plantan skördas strax innan den skall blomma. När agavens ”hjärta” bakas i hög värme omvandlas kolhydraterna till socker. Den rostade agaven krossas, jäses och destilleras till alkohol – mezcal. Flera agave-arter används för alhoholproduktion, bland annat Agave tequilana som ger tequila.

Agavesirap (agavenektar) tillverkas genom upphettning av växtsaften från olika agaver. Den innehåller främst sockerarterna fruktos och glukos.