Skötsel av historiska trädgårdar: Granhäckar
Författare: Hans Nilsson, Tina Westerlund
Riksantikvarieämbetet, Hantvekslaboratoriet, 2019

Granhäcken i Bergianska trädgården. Foto: Hans Nilsson
Granhäcken i Bergianska trädgården. Foto: Hans Nilsson

Användning av granhäck som dekoration och skydd – en lång tradition

I Sverige har granhäckar en lång tradition i privata och allmänna trädgårdar, parker och på kyrkogårdar. De tidigaste skriftliga källorna till användning av gran (Picea abies) som tuktad trädgårdsväxt är från 1600-talet. Granen användes tidigt till häckar och formklippta pyramider i t.ex. slottsträdgårdar. Häckarna har inte bara använts för att de är dekorativa och skapar rumslighet, utan också för att hålla borta djur och för att skapa ett bra odlingsklimat innanför häcken. Så är också fallet med Bergianska trädgårdens ursprungliga granhäck. Kort tid efter att Bergianska trädgården flyttat ut till sin nuvarande plats i Frescati 1885 planterades en granhäck för att omgärda och ge ett skyddande klimat för Professor Bergianus Veit Wittrocks försöksodlingar i början av 1900-talet.

– Granen är härdig i hela landet och har använts till klippta häckar under lång tid. Häckar av gran är kulturhistoriskt värdefulla och det finns också rikligt med exempel från privata trädgårdar med välskötta och vackra granhäckar. Till skillnad mot tuja får den ytterst sällan vinterskador och ingen vintergrön häck är lika vacker och uttrycksfull som en välskött granhäck, säger trädgårdsmästare Hans Nilsson.

Skrift för att främja fortsatt användning av gran

Att odla och sköta en granhäck är ett hantverk som det fram tills nu har funnits väldigt lite skriftlig dokumentation kring. Kunskapen har förts vidare muntligen av de som arbetar med granhäcksskötsel i trädgårdar, parker och kyrkogårdar. Nu har trädgårdsmästarna Hans Nilsson, Bergianska trädgården och Tina Westerlund, Göteborgs universitet samlat erfarenhet och kunskap till en skrift om granhäcksskötsel, odling och granens kulturhistoriska betydelse. Den är en del i skriftserien Skötsel av historiska trädgårdar, som utgivits av Riksantikvarieämbetet och Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet. 

Startskottet för skriften var att Länsstyrelsen i Värmland hade noterat att man börjat ersätta gran med tujor när granhäckarna i kulturreservat och byggnadsminnen p.g.a. felaktig skötsel, ljusbrist eller ålder började bli fula. Vid ett seminarium på Mårbacka samlades trädgårdsmästare och personer som arbetar med kulturmiljövård vid några av landets kulturhistoriska parker, trädgårdar och kyrkogårdar för att diskutera och utbyta erfarenheter om granhäcksskötsel som författarna sedan byggde vidare på. Målsättningen är ”att förmedla erfarenheter och främja fortsatt användning av granhäckar i parker och trädgårdar”.

Kan bli över 100 år

Granhäcken i Bergianska trädgården
Granhäcken i Bergianska trädgården. Här har det funnits en granhäck i över 130 år.

En granhäck kan med rätt ljusförhållanden och skötsel hålla sig fin i över 100 år. Bergianska trädgårdens granhäck hade efter drygt 100 år blivit allt för stor och svårskött. Den hade då fått glesa partier och en del döda plantor. Den ersattes 2001 med en nyplanterad häck. De nya plantorna var då mellan 175-250 cm höga och redan klippta på sidorna. Häcken inramar området vid Gamla Orangeriet norr om Edvard Andersons växthus och är ca 300 m lång.

Får inte klippas för långt in

Det som skiljer klippning av granhäck jämfört med häckar av andra växtslag är att granens grenar torkar och dör om de klipps för långt in och den kan därför inte heller föryngras genom hård inskärning. För att försöka undvika att granhäcken i Bergianska trädgården snabbt blir stor, och för att behålla tätheten, klipps den varje år under september månad.

– För att en granhäck inte snabbt skall bli förvuxen, är det mycket viktigt att man klipper så hårt det går varje år. Man behöver bara lägga på en, eller möjligen två, centimeter jämfört med förra årets klippning. Samtidigt får man inte klippa djupare in än att man fortfarande klipper i skotten som har vuxit ut under det senaste året, säger trädgårdsmästare Hans Nilsson.

Skriften går att ladda ner gratis på Riksantikvarieämbetets hemsida eller beställa online mot en mindre kostnad.