– Det känns jätteskönt och en enorm urladdning att äntligen vara klar, säger Kristina Bolinder. Hennes doktorandstudier har varit en resa som startade 2012 och som har inneburit flera års fältstudier i nordöstra Grekland.

Kristina Bolinder
Kristina Bolinder

Till fotograferingen träffas vi vid två plantor av den asiatiska arten Ephedra likiangensis. De är så kallade tvåbyggare, alltså de har skilda han- och honplantor. Det är svårt att inte smittas av Kristinas entusiasm när när hon berättar om dem. Hon pekar på de unga små honkottarna som snart kommer att få pollinationsdroppar. På samma planta sitter också orangeröda lite större honkottar som är fjolårsgamla.

Den andra plantan har endast hankottar och Kristina pekar på ståndarna där det redan kommit gult pollen. Båda dessa plantor står just nu i vintervila men de kommer snart att sättas ut i Bergianska trädgården så att besökarna kan se dem.

– Mitt intresse har alltid varit pollination. Men, så läste jag en kurs i evolution under min masterutbildning i Uppsala och blev fascinerad av växternas utvecklingshistoria. Det var min kurslärare som kopplade ihop mig med Catarina Rydin som länge forskat på Ephedra och andra växtgruppers evolution över långa tidsrymder.

En vanlig växt på dinosauriernas tid

140 miljoner år tillbaka i tiden, samtidigt som dinosaurierna härskade på jorden, hade mångfalden av Ephedra-liknande växter sin höjdpunkt. I samband med det stora meteoritnedslaget för 65 miljoner år sedan försvann många Ephedra-arter. Men för 30 miljoner år sedan skedde något. Då ökade mångfalden igen. Vad var det egentligen som hände under dessa miljoner år? Catarina Rydin hade en hypotes om att det under denna tid hände något med växternas pollination. Med Catarina som handledare började Kristina att utvärdera denna teori samt undersöka pollen och andra aspekter i pollinationen.

Det intressanta med Ephedra är att en så homogen växtgrupp ändå har en variation på en så väsentlig sak som pollinationsmekanismen. I dag finns omkring 50 arter som växer på torra områden. I Grekland växer två arter som Kristina har undersökt. Den ena är E. distachya, som är vindpollinerad liksom de flesta Ephedra-arter. Den andra arten, E. foeminea, pollineras däremot av insekter.

Pollination i månskenet

Det var under fältarbete i Grekland som Kristina och hennes handledare Catarina Rydin upptäckte sambandet mellan fullmåne och tiden för pollination hos E. foeminea. De nattaktiva malar och andra insekter som pollinerar denna växt använder sig av fullmånen för att navigera. De dras till de glittrande dropparna som reflekterar ljuset från fullmånen. Upptäckten, som egentligen var en biprodukt under arbetet med avhandlingen, har fått stor uppmärksamhet internationellt.

– Det jag vill fortsätta att forska om är pollens roll i pollination. Jag vill undersöka andra gymnospermer (nakenfröiga växter) som till exempel barrväxtfamiljen Podocarpaceae, säger Kristina. Och hon har redan gjort ett experiment med dessa växter i Edvard Andersons växthus. Den gången tittade hon på hur långt pollen kan flyga.

Ephedra likiangensis. Kristina hankottarna med pollen. Foton: Mia Olvång
Ephedra likiangensis. Kristina visar hankottarna med pollen. Foton: Mia Olvång

Läs mer