Catarina Rydin. Foto: privat
Professor Catarina Rydin

– Jag har egentligen alltid varit intresserad av de långa tidsperspektiven i historien.

Det historiska perspektivet finns alltid med när växtsystematiker studerar växters släktskapsförhållanden och gör klassificeringar av växtgrupper. För professor Catarina Rydins del handlar forskningen om växternas evolution över väldigt långa tidsperioder. Så långt tillbaka som för 100-tals miljoner år sedan, när dinosaurier fortfarande levde på jorden.

Fascination för fossil

Catarina var tidigt intresserad av djurs och växters historia. Hon blev fascinerad av fossiler när hon som barn besökte Kinnekulle i Västergötland. Där såg hon stora koniska fossiler av ortoceratiter (bläckfiskar). Dessa märkvärdiga varelser satte igång nyfikenheten hos henne.

– Har de här verkligen levt i havet för länge sedan? Var kommer allt ifrån egentligen? Har det alltid funnits blommor?

I sin forskning tittar hon på vissa växtgrupper. Det kan vara en grupp växter som var mycket artrik under en period i historien, men där artrikedomen drastiskt har minskat under en annan.

Ett exempel var då hon besökte Grekland tillsammans med sin doktorand Kristina Bolinder för att studera pollination hos Ephedra (en nakenfröig buske). Artrikedomen hos Ephedra-liknande växter var som störst 120 miljoner år tillbaka i tiden. För 65 miljoner år sedan försvann många arter, troligtvis i samband med det stora meteoritnedslaget. Men, det spännande är att för 30 miljoner år sedan så ökar mångfalden hos Ephedra återigen. Vad var det som hände under denna period? Catarina hade en hypotes att det hände något med dessa växters sätt att pollinera sig. Utforskandet visade sig vara mer spännande än de båda hade kunnat ana. De upptäckte att hos en av arterna, den insektspollinerade E. foeminea, finns ett samband mellan fullmåne och tiden för pollination.

Catarina tycker att forskandet är otroligt spännande. Men hon betonar samtidigt att det är viktigt att rekonstruktioner av växters släktskap görs på vetenskapliga grunder och att det finns ett gott statistiskt stöd för resultaten.

Bergianska trädgården – ett museum med levande samlingar

Bergianska trädgården, med sina levande växter, är en kontrast till de uråldriga växterna som Catarina forskar om. Men det finns några undantag. I Edvard Andersons växthus blommar just nu Welwitschia som är Catarinas favoritväxt. Fossiler visar att nära släktingar till denna växt fanns för 100 miljoner år sedan.

I Bergianska trädgården vill Catarina utveckla den pedagogiska delen av verksamheten.

– Jag vill utveckla tanken att vi är ett museum med levande samlingar, och arbeta med frågor som; Vad är en botanisk trädgård? Hur vill vi synas och höras i Stockholm?

Flera nya områden har anlagts i parken de senaste åren, bland annat Våtmarken och det nya området Öland & Gotland. Många kommer hit och njuter av de vackra vyerna. Men vi vill vara mer än en snygg bakgrund. Vi vill att besökarna ska få något att göra och därmed ta med sig kunskap härifrån.

Vi jobbar  på att hitta nya former för att sprida kunskap om botanik. Det kan röra sig om nya tekniska lösningar, men enkelhet kan vara nog så bra. En sak som besökarna snart kan komma att märka är att vi jobbar med årliga teman. Nästa år blir det ett globalt tema och året därefter är temat växternas evolution.

Catarina Rydin under fältarbete i Grekland. Foto: Kristina Bolinder
Catarina Rydin under fältarbete i Grekland. Foto: Kristina Bolinder

Läs mer

Professor Catarina Rydins forskningsprojekt kring Gnetales

Professor Catarina Rydin, personlig sida (engelsk text)

Forskning växtsystematik vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Fortplantning i fullmånens sken