Öland & Gotland

Området Öland & Gotland är ett växtgeografiskt område i Bergianska trädgården som ska spegla några av Ölands och Gotlands olika växtsamhällen, framförallt de som finns på de öppna, lågvuxna markerna som alvar, äng och strand. Här finns även införda och odlade arter, som är starkt förknippade med öarna.

Stora platta kalkstenar med växtlighet emellan. I bakgrunden utsikt över Brunnsviken.
Utsikt över alvaret. Foto: Gunvor Larsson.

Ölands och Gotlands särpräglade natur beror till stor del på berggrunden som i huvudsak består av kalksten. Det torra och soliga klimatet med lite nederbörd och relativt milda, snöfattiga vintrar påverkar också, liksom våra förfäders tusenåriga nyttjande av markerna till bete och slåtter.

På de öppna torra markerna förekommer växter som är väl anpassade för den extrema miljön. Här finns växter som är unika i den nordiska floran till exempel ölandstok, ullranunkel och bergsskrabba, arter som normalt hör hemma i mellersta och södra Europa. Det förekommer även några alpina arter på öarna. De anses vara kvarlevor från den tidigaste floran efter istiden, till exempel fjällgröe. Öarna är också kända för sin rika orkidéblomning på försommaren, då de föredrar kalkrika marker. Vi kommer inte att ha orkidéer här eftersom de är fridlysta i Sverige.

Området i Bergianska trädgården stod klart 2017 och är ett så kallat växtgeografiskt område som ska spegla Ölands och Gotlands speciella landskap. Det ligger väster om Victoriahuset. Platsen vi har valt har bra förutsättningar att efterlikna öarnas natur. Den vetter mot syd med mycket solinstrålning till följd och berget ligger alldeles under. Vi har använt gotländsk kalksten för att bygga murar och alvar i området. Jorden är mager och kalkberikad. Merparten av växtmaterialet är vildinsamlat på öarna. Nedanför alvaret finns en sluttande torräng och sedan en strand mot Brunnsviken. Framöver kommer vi kunna följa utvecklingen av området – hur växterna konkurrerar och hur de trivs i de skapade miljöerna.

 

Alvar är öppna landskap. Det beror framförallt på att jordtäcket är för tunt för träd och buskar, men också på att människan låtit boskap beta dessa magra marker. På Öland finns världens största sammanhängande alvarmark, ”Det Stora Alvaret”. Benämningen alvar kommer troligen ur ordet alv som utgör den obrukbara jorden under matjorden. Landskapet är mycket speciellt och finns endast på ett fåtal platser i världen, bl.a. Öland och Gotland.

På alvaret finns växter som klarar de speciella förhållandena och ett torrt och soligt klimat. Kalkstenen försvårar växtens näringsupptag av vissa ämnen, men den har en förmåga att lagra värme som ger ett gynnsammare klimat. Det gör att även sydligare växtarter kan överleva här.

De kala hällarna

På de kala hällarna trivs lavar, men även mossor och andra torktåliga växter såsom fetknopp. Där stenen vittrar sönder och ett litet jordtäcke bildas skapas lite bättre förutsättningar. Där trivs grusslok, alvargräslök, kattfot, liten sandlilja, getväppling och backtimjan.

I sprickor mellan hällarna skapas ännu gynnsammare förhållanden med ökat jorddjup. Där samlas mer fukt och mull och växterna skyddas i viss mån från bete. I dessa sprickor växer buskar som t ex ölandstok och gulkronill, men ibland kan även enstaka träd, ofta tall och en, få fäste här. Det är ett utsatt läge och silverskimrande torra döda stammar och grenar är vanliga i landskapet.

Buskalvar

På Gotland är alvaren mindre och är som mosaiker av öppna ytor mellan tall- och buskdungar. Sådana miljöer kallas buskalvar. Där växer ofta slån, rönn, en, getapel och oxel. Örter såsom stor sandlilja och blodnäva trivs bra i denna miljö. På avdelningen Öland & Gotland har vi även skapat ett litet buskalvar.

Här och där mellan kalkstenen på alvaren finns också kalkfattiga områden, sandavlagringar från istiden, där kalkskyende växter som ljung trivs.

Arter

Alvargräslök, Allium schoenoprasum, var alvarense

Alvargräslök, Allium schoenoprasum var. alvarense
Foto: Bergianska trädgården

Backtimjan,Thymus serpyllum

Backtimjan, Thymus serpyllum
Foto: Bergianska trädgården

Bergskrabba, Globularia vulgaris

Ängar är områden som domineras av gräs och örter. De är inte naturliga utan är skapade av människan för att ge föda åt tamdjur. Beroende på var de ligger i landskapet kan de vara torra eller fuktiga..

På Öland och Gotland förekommer så kallade torrängar. De finns på marker med tunt kalkrikt jordtäcke och har många likheter med stäppområden. Växtarterna är anpassade att tåla torka under långa perioder. I sluttningen där torrängen är placerad ligger berget strax under jordtäcket vilket skapar rätt förutsättningar. Ängen kommer att slåttras en gång om året.

Torrängen är artrik med många örter, men gräset fårsvingel dominerar. Artrikedomen gynnas av bete och slåtter. På våren blommar  bland annat gullvivor och fältsippor. Under försommaren blåklockor, brudbröd, gulmåra och solvända. Arter som vi också planterat här.

Alvar och torräng övergår ofta i varandra och många arter trivs i båda såsom ullranunkel, getväppling och backtimjan. Flera av de vanligaste orkidéerna på öarna, trivs också i denna miljö såsom Sankt Pers nycklar, Adam och Eva och krutbrännare. Vi kommer däremot inte odla orkidéer här då de är fridlysta.

Backtimjan, Thymus serpyllum
Foto: Bergianska trädgården

Utmed Ölands och Gotlands kuster finns olika typer av stränder allt ifrån sandstränder till stenstränder. Stranden kan bestå av kalksten med fossil i massor eller som den vi skapat i området Öland & Gotland: en sandstrand med väl slipade stenar av urberg som istiden lämnat kvar.

På stränder finns en blandning av många olika spännande växter. Överspolning av alger från havet ger gödslande effekt och där trivs spjutskråp, trift och saltarv. Gotlands syltväxt blåhallonet, eller salmbäret som det också kallas, trivs bakom stenar på stranden.

Flera av strandväxterna har förmåga att binda sanden så att den inte blåser iväg. Strandråg är en sådan växt vars rötter når djupt och välförgrenat. För att förhindra sandflykt på stränderna har man planterat in arter som ska hjälpa till att binda sanden t ex vresros som nu har naturaliserats efter våra kuster.

Högre upp på stränderna där det inte är lika utsatt bildas ett mer slutet växttäcke. Det ska vi på sikt försöka åstadkomma på området Öland & Gotlands strand.

Arterna som nämnts ovan finns även på stranden i området Öland & Gotland. För att se vilka fler växter som finns på stranden i avdelningen Öland & Gotland, se artlistan.

Alvaret

Alvargräslök, Allium schoenoprasum, var alvarense

Alvargräslök, Allium schoenoprasum var. alvarense
Foto: Bergianska trädgården

Backtimjan,Thymus serpyllum

Backtimjan, Thymus serpyllum
Foto: Bergianska trädgården

Bergskrabba, Globularia vulgaris

Bergskrabba, Globularia vulgaris
Foto: Bergianska trädgården

Blodnäva, Geranium sanguineum

Blodnäva, Geranium sanguineum
Foto: Bergianska trädgården

Getväppling, Anthyllis vulneraria

Getväppling, Anthyllis vulneraria
Foto: Bergianska trädgården

Grusslok, Melica ciliata

Grusslok, Melica ciliata
Foto: Bergianska trädgården

Grådraba, Draba incana

Grådraba, Draba incana
Foto: Bergianska trädgården

Gulmåra, Galium verum

Gulmåra, Galium verum
Foto: Bergianska trädgården

Jordtistel, Circium acaule

Jordtistel, Cirsium acaule
Foto: Bergianska trädgården

Kattfot, Antennaria dioica

Kattfot, Antennaria dioica
Foto: Bergianska trädgården

Liten sandlilja, Anthericum ramosum

Liten sandlilja, Anthericum ramosum
Bild: Bergianska trädgården

Luddkrisla, Inula britannica

Luddkrissla, Inula britannica
Foto: Bergianska trädgården

Stor sandlilja, Anthericum liliago

Svärdkrissla, Inula ensifolia

Svärdkrissla, Inula ensifolia
Foto: Bergianska trädgården

Tulkört, Vincetoxicum hirundinaria

Tulkört, Vincetoxicum hirundinaria
Foto: Bergianska trädgården

Stranden

Blåhallon (Salmbär), Rubus caesius

Blåhallon (Salmbär), Rubus caesius
Foto: Bergianska trädgården

Oxtunga, Anchusa officinalis

Oxtunga, Anchusa officinalis
Foto: Bergianska trädgården

Sparris, Asparagus officinalis

Sparris, Asparagus officinalis
Foto: Bergianska träsgården

Spjutskråp, Petasites spurius

Spjutskråp, Petasites spurius
Foto: Bergianska trädgården

Strandråg, Leymus arenarius

Strandråg, Leymus arenarius
Foto: Bergianska trädgården

Trift, Armeria maritima

Trift, Armeria maritima
Foto: Bergianska trädgården

Vejde, Isatis tinctoria

Vejde, Isatis tinctoria
Foto: Bergianska trädgården

Vresros, Rosa rugosa

Vresros, Rosa rugosa
Foto: Bergianska trädgården

Torrängen

Brudbröd, Filipendula vulgaris

Brudbröd, Filipendula vulgaris
Foto: Bergianska trädgården

Solvända, Helianthemum nummularium

Solvända, Helianthemum nummularium
Foto: Bergianska trädgården

Ullranunkel, Ranunculus illyricus

Våradonis, Adonis vernalis

Våradonis, Adonis vernalis
Foto: Bergianska trädgården

Krissla, Inula salicina

Krissla, Inula salicina
Foto: Bergianska trädgården

Krypvide, Salix repens ssp. repens 

Krypvide, Salix repens ssp. repens
Foto: Bergianska trädgården

Växter nära bebyggelse, kulturmark och vägkanter

Blåeld, Echium vulgare

Blåeld, Echium vulgare
Foto: Bergianska trädgården

Bosyska, Ballota nigra

Bosyska, Ballota nigra
Foto: Bergianska trädgården

Stånds, Senecio jacobaea

Stånds, Senecio jacobaea
Foto: Bergianska trädgården

Vallmo, Papaver sp.

Buskar och träd

Ask, Fraxinus excelsior

En, Juniperus communis

En, Juniperus communis
Foto: Bergianska trädgården

Gulkronill, Hippocrepis emerus

Gulkronill, Hippocrepis emerus
Foto: Bergianska trädgården

Ljung, Calluna vulgaris

Ljung, Calluna vulgaris
Foto: Bergianska trädgården

Murgröna, Hedera helix

Murgröna, Hedera helix
Foto: Bergianska trädgården

Slån, Prunus spinosa

Slån, Prunus spinosa
Foto: Bergianska trädgården

Tall, Pinus sylvestris

Tall, Pinus sylvestris
Foto: Bergianska trädgården

Ölandstok, Dasiphora fruticosa

Tok, Dasiphora fruticosa
Foto: Bergianska trädgården

 

På denna sida