Färg- och fiberväxtlanden består av två symmetriska och spegelvända rabatter. Längs ena sidan sitter informationsskyltar om växterna.
Färgväxter
Många av färgväxterna är allmänt kända såsom krapp, vejde, färgreseda och indigo men det finns andra växter som också fungerar bra att färga med exempelvis tagetes, dahlior och även några köksväxter som lök och lila morot.
Växtfärger fäster lätt på animaliska fibrer, som ull och silke, medan växtfibrer, som bomull och lin, behöver bearbetas mer innan färgning. Alla fibrer behöver behandlas med ett betmedel. Det fungerar som ett slags klister för färgen. Betningen gör också att färgen inte bleks så lätt. Ett vanligt betmedel är alun.
Fiberväxter
Till fiberväxter räknas de som har fibrer lämpliga för textilier, papper och till flätade föremål. Det finns mer är 400 växtarter i världen som har användbara fibrer. Till textilier används bara några få i stor skala – det är bomull, jute, lin, rami och hampa.
Växtfibrer kommer från olika delar av växterna. Oftast finns fibrerna i växtens stjälk och måste bearbetas för fibrerna ska bli möjliga att spinna till trådar. Bomull däremot är växtens fröhår som låter sig spinnas direkt.
