Krapp är en av de äldsta färgväxterna. Foto: Kaili Maide.
Krapp. Foto: Kaili Maide

Nästan alla växtfärgningsämnen är vattenlösliga men det behövs betmedel för att färgen ska fästa på textilfibrer. Det fungerar som ett slags klister för färgen. Betning gör också att färgen inte bleks så lätt. Ett vanligt betmedel är alun.

Växtfibrer av cellulosa är betydligt mindre mottagliga för både färgämnen och betmedel än animaliska fibrer såsom ull och silke. Speciella metoder krävs för att få ut starka eller mörka färger på bomull och lin.

Krapp färgar rött och vejde färgar blått

Krapp Rubia tinctorium växer naturligt från Sydeuropa till västra Himalaya och är en av de äldsta färgväxterna. Människan har färgat med krapprötter i årtusenden. Växten har tidigare odlats även i Sverige och förekommer idag sparsamt förvildad. Numera importeras rötter i mindre omfattning.

Indigoväxter: vejde, indigo, västindisk indigo och färgpilört. Foto: Kaili Maide
Indigoväxter: vejde, indigo, västindisk indigo och färgpilört. Foto: Kaili Maide

Färgämnet alizarin är ett rött färgpigment som ursprungligen utvanns ur roten på krapp. Idag framställs det syntetiskt ur stenkolstjära. Färgning med alizarin (krapprot) ger röda, rosa, orange-röda eller tegelröda färger på textilier. Det röda färgämnet påverkas av temperaturen på färgbadet, ju varmare desto mer brunröda toner.

Det är bara ett fåtal växter som ger blå färger, bland annat vejde, indigoarter och färgpilört. Vejde Isatis tinctoria innehåller det blå färgämnet indigo. Växten odlades i Norden för ca 2 000 år sedan. Under medeltiden var det den näst viktigaste handelsvaran efter vin i Europa, men den förlorade sin betydelse på 1500-talet efter att färgämnet indigo började importeras från Indien.

Historiskt har vejdefärgning varit en mycket komplicerad process med hemliga recept som endast några få hantverkare kände till. Mest miljövänligt är om färgningen sker genom fermentering (en naturlig jäsningsprocess).

Vejde växer sällsynt vilt vid Östersjöns stränder i södra Sverige.

 

Vilken färg ger växten?

 

Växter som ger blått vejde Isatis tinctoria
färgpilört /japansk indigo Persicaria tinctoria
västindisk indigo Indigofera suffruticosa
australisk indigo Indigofera australis
gul färgväppling Baptisia tinctoria
Växter som ger rött krapp Rubia tinctoria
färgmåra Asperula tinctoria
safflor Carthamus tinctoria (används mest på  siden och många överfärgningar)
Vattenlösliga betainrika växter som ger mindre beständiga röda toner kermesbär Phytolacca acinosa
blodamarant Amaranthus cruentus ‘Hopi Red Dye’
malabarspenat Basella alba ‘Rubra’
Växter som ger gult färgreseda Reseda luteola
ängsskära Serratula tinctoria
färgginst Genista tinctoria
färgkulla Cota tinctoria
tigeröga Coeropsis tinctoria
gullskära Cosmos sulphureus
sammetstagetes Tagetes patula
flicköga Coreopsis grandiflora
kryddfänkål Foeniculum vulgare
kardon Cynara cardunculus
morot Daucus carota
gul lök Allium cepa
renfana Tanacetum vulgare
björk Betula pendula
pil (olika arter av Salix)
Växter som ger beigt kryddsalvia Salvia officinalis
stinktagetes Tagetes minuta
mörkröd dahlia Dahlia x pinnata
daggkåpa Alchemilla vulgaris
en Juniperus communis
gran Picea abies
Växter som ger oranget flicköga Coreopsis grandiflora
gullskära Cosmos sulphureus
tigeröga Coreposis tinctoria
Växter som ger grönt sommarrudbeckia Rudbeckia hirta var. pulcherrima (sorter med mörkare blommor som 'Cherry Brandy')
rödbladig bitterpilört Persicaria hydropipper
färsk vass Phragmites australis (blomax)
getapel Rhamnus cathartica (bär)
De två sistnämnda växer vilt i naturen.
Växter som ger lila-rosa-grå-blå färgtoner mörkröda/svartlila blommor av stockros Alcea rosea ’Nigra’
petunia Petunia x hybrida ’Debonair Black Cherry’
bukettviol Viola x williamsii  'Sorbet Black Delight'
Lila morot Daucus carota ‘Deep Purple’
solros Helianthus annuus ‘Hopi Black Dye’
bladmynta Perilla frutescens
mörkröd basilika Ocimum basilicum.

Fryst växtmaterial ger blå toner. Färgens nyans beror på PH-värdet i färgbadet.

 

Lär dig mer om färgväxter

Olika metoder för växtfärgning

Färg- och fiberväxtlanden växer fram