2019-04-25

blommande magnolia
Stjärnmagnolia, Magnolia stellata. Foto: Mia Olvång


Magnolia är en av de tidiga vårblommorna. Men det är också en tidig blomväxt ur ett evolutionärt perspektiv. Magnolialiknande växtfossil finns från mellersta krita-tiden, kanske tidigare, alltså för minst 100 miljoner år sedan. På magnolias blommor sitter pistiller, ståndare och kronblad tätt, tätt intill varandra i en spiral utmed blomaxeln. Spiralvridningen är dock svår att se med blotta ögat.

Magnolia pollineras av skalbaggar som lockas till blommornas generösa mängd av pollen. Blommorna har kraftigt byggda pistiller (karpeller) och ståndare som klarar skalbaggarnas kraftiga mundelar. Bin utvecklades troligen flera 10-tals miljoner år senare än de tidiga magnolialiknande växterna.

I Bergianska trädgården hittar du magnolior på följande ställen:

Stjärnmagnolia, Magnolia stellata, utanför Edvard Andersons växthus och Institutionsbyggnaden. 

Hybridmagnolia, Magnolia x loebneri 'Merrill', som är en hybrid mellan M. kobus och M. stellata, på Systematiska avdelningen.

Japansk magnolia, Magnolia kobus, vid Asiatiska skogen/Japanska dammen och på Systematiska avdelningen.

Magnolia-hybrid, Liliiflora-gruppen 'Susan' och 'Galaxy' blommar lite senare i maj/juni med rosa blommor vid Edvard Andersons växthus

Paraplymagnolia, Magnolia tripetala, blommar i juni innanför granhäcken, väster om Gamla orangeriet vid gaveln.