Röd småbuskpion Paeonia delavayi Rödblommiga Gruppen

2018-05-24

Buskpion Paeonia suffruticosa har odlats i Bergianska trädgården sedan 1930-talet. Fröerna kommer ursprungligen från ett buddistkloster i Kina. En botanist vid namn J. F. Rock tog med sig dessa fröer till Arnold Arboretum i Boston MA, USA som  sedan spred dem vidare till ett fåtal botaniska trädgårdar i Europa. Bergianska trädgården sålde fröerna vid den egna handelsträdgården och odlade även upp egna buskpioner som vi kan se än idag.

Pionsläktet innehåller ca 25 arter och är det enda släktet i växtfamiljen Paeoniaceae. En del är vedartade buskar men de flesta är örtartade perenner. Utbredningsområdet är från Portugal och Marocko över södra och mellersta Europa och de tempererade delarna av Asien till Japan samt ett par arter på Nordamerikas västkust. Buskpionerna växer alla i mellersta Kinas bergsområden, Tibet och Mongoliet.

Det finns ett flertal arter i södra Europa som inte är härdiga hos oss. Men berg- och korallpionen (P. officinalis och P. mascula) har varit i odling sedan medeltiden.

Luktpionen Paeonia lactiflora som härstammar från Kina blommar ett par veckor efter de andra.

Just nu blommar flera örtartade pioner såsom sidenpion, rosenpion och bergpion samt buskpioner. Flera olika arter är samlade i pionlandet mellan Stora och Skandinaviska fjället. De finns även spridda längs kanten av Stora fjället. Dessutom finns ett pionland mellan Victoriahuset och Italienska terrassen, men där har några redan blommat ut. På Systematiska avdelningen vid norra huvudentrén finns pionsläktet representerat med några arter.

Rosenpion Paeonia veitchii. Foton: Mia Olvång