2016-08-25

Bambu är ett samlingsnamn för en stor grupp gräs som omfattar över 100 växtsläkten och 1 000 arter. De kan vara allt från decimeterhöga till jättegräs på 40 meter med en strådiameter på 30 cm. Vissa är mycket snabbväxande. Ett skott kan växa en meter på ett dygn och de bildar snabbt stora bestånd utan varken gödning, bevattning eller bekämpningsmedel.

Bambu. Foto: AnnSofie Börjesson
Bambusa vulgaris 'Striata' i tre olika faser. Foto: AnnSofie Börjesson

Bambu tillhör växtfamiljen gräsväxter, Poaceae. I Palmhallen i Edvard Andersons växthus kan man nu se strimbambu, Bambusa vulgaris ’Striata’ i tre olika tillväxtfaser. Längst till höger växer skottet upp (254 cm den 25/8) som skyddas av blad fästa vid bambuns noder. De består av bladslida och en kort sköldliknande bladskiva. Det som syns på toppen är alltså flera av dessa bladskivor. Bladslidorna med sin bladskiva torkar och lossnar så småningom, vilket de är på väg att göra i mitten av bilden. Ur noderna växer sedan en annan typ av blad ut (långa smala) som vi kan se längst upp till vänster i bilden. 

Bambu till hus, möbler och mat

Bambu finns i varma områden runt hela jorden med störst variation i Kina. Bambustrån är hårda och har många användningssätt. Hus, staket, möbler och byggnadsställningar kan byggas av hela strån av jättebambu. Strimlade på längden kan stråna flätas till korgar, fat och väskor.
I Kina är det den inhemska mosobambu Phyllostachys edulis som odlas. Den kan bli 28 meter och har ätliga skott. Mosobambu är den art som bambutextilindustrin använder mest.
Tonkinkäppar används till växtstöd, fiskespön och möbler. De görs av den mindre arten splitcanebambu Pseudosasa amabilis.
Bambu har en lång historia inom papperstillverkning i Asien och utgör idag en stor del av pappersmassan till Indiens pappersproduktion.

Tyger av bambu

På 2000-talet har man upptäckt att det går att tillverka tråd av bambu, så kallad bambuviskos. Det går att bearbeta fram fibrerna på mekanisk väg men det är mycket arbetskrävande. Mekanisk bearbetning är dock mer miljövänlig än kemisk. Därför forskar man nu för att hitta en bättre metod att utvinna fibrerna.