Isalo nationalpark med träden Uapaca bojeri
Isalo nationalpark med träden Uapaca bojeri

Eva Larsén och Olle Thureborn, båda doktorander, berättar om en fältresa till Madagaskar där de samlade in växter till sina forskningsprojekt, arter inom Isoetaceae (braxengräsväxter) respektive Rubiaceae (kaffeväxter). Många av dessa växter trivs bäst på hög höjd i Madagaskars bergslandskap.

"Vi åkte till Madagaskar i januari 2017 med vår exkursionsledare Sylvain Razafimandimbison. Med bil färdades vi på snirkliga vägar, som var omgärdade av risfält och försäljningsstånd av olika slag, till de huvudsakliga resmålen: Isalo nationalpark (1268 meter över havet), Andringitra nationalpark (2658 m ö.h.), Mount Ibity (2292 m ö.h.) och Ankaratra (2643 m ö.h.).

Isalo nationalpark med angränsande delar blev vårt första resmål och också det torraste och hetaste. Kanske blev det också extra tydligt då det under pågående regnsäsong knappt kommit en droppe regn. Området är ett sandstensmassiv med frodiga flodraviner och torra slätter. Här fann vi bland annat arter av Pachypodium (ökenstjärnesläktet) och Oldenlandia samt träden Uapaca bojeri, Pandanus pulcher och Wielandia sp., den senare med intensivt mörkröda blommor direkt på stammen.

Till vänster: Wielandia sp. Till höger: Pachypodium rosulatum var. gracilius
Till vänster: Wielandia sp. Till höger: Pachypodium rosulatum var. gracilius

 

Många djur och växter finns bara här

Efter några dagars insamlande var det dags att ge sig av till den kanske största höjdpunkten på resan, Andringitra nationalpark. Parken består till stor del av bergskedjan Andringitra och hyser många endemiska djur- och växtarter (alltså dessa djur och växter finns enbart i detta område). Första dagen gick åt till att klättra upp mot högplatån och samla växter längs med vår rutt. Vi hade turen att se trädet Razafimandimbisonia minor blomma. Precis vid vår lägerplats hittade vi en av Madagaskars måror Galium polyacanthum klängandes i Ericaceae-vegetationen. Nästa dag korsade vi högplatån, som bjöd på både spektakulära vyer och många intressanta fynd, till exempel den endemiska busken Nematostylis anthophylla med spektakulära gulröda blommor.

Även de övriga besökta områdena bjöd på mycket intressant flora och fina naturupplevelser. Det insamlade materialet kommer bland annat användas till att studera olika växtgruppers släktskap, biogeografiska mönster och karaktärsevolution. Sammanfattningsvis var det en mycket lärorik och lyckad insamlingsresa."

Eva Larsén och Olle Thureborn ingår i professor Catarina Rydins forskargrupp vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Till vänster: Razafimandimbisonia minor. Till höger: Nematostylis anthophylla
Till vänster: Razafimandimbisonia minor. Till höger: Nematostylis anthophylla

 

Foton: Eva Larsén