Med en yta på 7 ha sträckte sig området ungefär mellan Karlbergs allé (idag Karlbergsvägen), Torsgatan, Hälsingegatan och Odengatan. Efter brödernas död donerades egendomen till Kungl. Vetenskapsakademien (Bergianska stiftelsen bildades) och låg på samma ägor tills 1885 då man flyttade till Frescati på grund av att området skulle bebyggas.

 
Karta Bergielund. Källa: Atlas över Stockholm, Lundgren, 1885.
Bergianska trädgården låg mellan nuvarande Karlbergsvägen, Odengatan, Torsgatan och Hälsingegatan i Stockholm. Källa: Atlas över Stockholm, Lundgren, 1885.
 

 

Tomten och boningshuset förvärvades 1759 och var till en början tänkt för avkopplande sommarvistelser vid sidan om brödernas arbeten i staden. Peter Jonas hade en läkarpraktik och Bengt var bancokommissarie och historiker. På 1760-talet var Peter Jonas Bergius målsättning att skapa en botanisk trädgård för vetenskapliga ändamål i Stockholm och fick leda detta arbete vid Serafimerlasarettets medicinalväxt-trädgård. På grund av ekonomiska och beslutsmässiga problem upphörde den snart, men trädgården i Bergielund frodades.

På Bergielund fanns, förutom stora utomhusodlingar av framför allt nyttoväxter, bl.a. drivhus, tobakslada och malmgård. På gården arbetade trädgårdsmästare, drängar, pigor och en till två kuskar. Bröderna hade även en hushållerska i sitt hem som stod dem mycket nära. Vid tillfällen av hög arbetsbörda kallades mer tjänstefolk in och Bergius skriver i sin trädgårdsjournal om "dalkullorna" som tröskade och "gummorna" som planterade rabarber. På gården fanns kor, hästar, en oxe, påfågel och en liten biodling.