Stora delar av Bergianska trädgården utgör statligt byggnadsminne. Det innebär att Bergianska trädgårdens byggnader, parkanläggning och vegetation ska vårdas och underhållas så att de kulturhistoriska värdena bevaras.
Ett statligt byggnadsminne är en plats med särskilt högt kulturhistoriskt värde. Namnet till trots så är det inte bara byggnader som kan bli byggnadsminnen. Det kan vara allt från enstaka byggnader, broar, fyrar, till hela parkmiljöer. Åldern kan variera.
I Sverige finns över 2400 byggnadsminnen, varav ca 260 är statliga. Riksantikvarieämbetet är tillsynsmyndighet för alla byggnadsminnen. De skriver: ”Syftet med byggnadsminnen är att bevara spår av historien som har stor betydelse för förståelsen av dagens och morgondagens samhälle och att garantera människors rätt till en viktig del av kulturarvet.”
Skyddsvärd helhet
Tillsammans med markägaren Statens Fastighetsverk förvaltar vi det statliga byggnadsminnet Bergianska trädgården. Det är trädgården som helhet som utgör kulturarvet. Såväl byggnaderna som gångsystem, murar, terrasser, häckar, träd och planteringar är skyddade och får i princip inte ändras. De byggnader som ingår i byggnadsminnet är Victoriahuset, Tornet, Professorsvillan, Stora och Lilla Gustafsborg, Paviljongen, Bleket, Finnstugan, Vattentornet, Pumphuset och tre uthus. Alla har använts i trädgårdens verksamhet.
Kulturhistoriska värden
De kulturhistoriska värdena i Bergianska trädgården sträcker sig över en längre tidsepok än det varit en botanisk trädgård här. Redan på 1700-talet lät Gustav III området ingå i det kungliga lustparkprojektet Haga, och Frescati agerade kuliss till det kungliga parkprojektet.
Områdets historia som löper över Gustav III:s lustparkprojekt, 1800-talets varierande användning av området (med jordbruk, sommarnöjesidyller och småskalig industri) och den långa kontinuerliga tiden som botanisk trädgård gör tillsammans att Bergianska trädgården har höga kulturhistoriska värden.
I kulturvärdet ingår även människors intentioner och beslut. Bröderna Bergius testamente från 1700-talet styr verksamheten än idag och trädgården ser i stort sett fortfarande ut som Professor Wittrock anlade den i Frescati i slutet av 1800-talet. Det gjorde han enligt ideal och vetenskapliga landvinningar som rådde då, t.ex. byggdes ett Victoriahus, vilket man gjorde på flera platser i Europa efter att jättenäckrosen Victoria från Amazonas upptäckts av vetenskapen.
Vetenskapshistoriska värden
Verksamheten i Bergianska trädgården har allt sedan 1700-talet letts av en forskningsaktiv professor (läs mer om dem här, och om nuvarande forskning här). Forskningsinriktningen har varierat något över tid och speglar ofta normer, tankar och idéer i det samtida vetenskapssamhället. Riksantikvarieämbetet skriver:
”Bergianska trädgården har stora vetenskapshistoriska värden och beskriver utvecklingen inom vetenskapliga discipliner som botanik, växtgeografi och trädgårdsvetenskap. Detta avspeglas i utformning av trädgårdens olika delar, exempelvis olika växtgeografiska och systematiska avdelningar, men också i trädgårdens övergripande disposition med växthus, försöksodlingar och laboratorium.”
Källor:
- Riksantikvarieämbetets webbplats, https://www.raa.se/kulturarv/byggnader/byggnadsminnen/.
- Vårdprogram Bergianska trädgårdens byggnader AB176, Statens Fastighetsverk.
- Bergianska trädgården i Bebyggelseregistret.
