I Bergianska trädgårdens serie om landväxternas evolution har turen nu kommit till några av de första fröväxterna – kottepalmerna. Man har kunnat spåra växternas gemensamma ursprung så långt som 470 miljoner år bakåt i tiden. Sedan dess har många växtgrupper utvecklats. Nutida växter delas in i tre olika grupper av mossor samt lummerväxter, ormbunksväxter och fröväxter.
De första växterna på land spreds med sporer, men för ca 365 miljoner år sedan, under devon, uppstod fröväxter. De första fröväxterna var nakenfröiga. Med det menas att deras fröanlag ligger oskyddat, naket. Kottepalm, liksom tall och gran, är några exempel på nakenfröiga växter som finns idag.
Kottepalmerna hade störst spridning och flest arter under trias, jura och krita (för 252–66 miljoner år sedan). Kanske var de föda åt växtätande dinosaurier som Stegosaurus. Dagens kottepalmer växer i subtropiska områden på flera kontinenter, både i regnskogar och ökenliknande busklandskap samt på savanner. Idag finns bara ca 300 arter i två familjer och alla är mer eller mindre utrotningshotade. Du kan se flera arter av kottepalmer inne i Tropikrummet i Edvard Andersons växthus.
Kottepalmer är inte nära släkt med palmer
Kottepalmer liknar ofta palmer med en stam utan sidogrenar och en rosett av stora palmlika blad i toppen. De kan lätt skiljas från palmer genom de stora, ofta halvmeter långa, kotteliknande bildningarna som finns i toppen. Dessutom är bladen oftast hårda och styva. Vissa arter blir över 10 meter höga medan andra får en mycket kort eller underjordisk stam, vilket ger intrycket av att de saknar stam.
Kottepalmens kottar är antingen hanar eller honor
Kottarna är antingen han- eller honkottar och de sitter alltid på olika plantor. Man säger att kottepalmer är tvåbyggare. Kottarna är uppbyggda av speciella tätt samlade hårda små blad som antingen bildar frön eller pollen.
Honplantans kottar bildar fröanlag antingen vid basen eller kanten av ”kottebladen”. Pollen bildas av sporer i sporgömmen som sitter på undersidan av hankottens tätt samlade blad. Könen kan skiljas åt genom kottarnas utseende där honkottarna ofta är bredare och kraftigare än hankottarna.
Pollen från hanplantan sprids till fröanlaget på honplantan. Det sker ibland med hjälp av insekter, ofta skalbaggar (vivlar). Därefter bildas ett frö som kan vara flera centimeter långt och färggrant.
Var tog sporerna vägen?
De första växterna på land spreds med sporer. Men under devon uppstod ett annat sätt för växterna att sprida sig – med frön! Trots att de här växterna har frön så finns sporen kvar. Den lämnar dock aldrig växten som spor utan det är fröet som sprider växten.
Alla fröväxter har två olika sorters sporer som utvecklas i olika organ:
- Stora sporer (megasporer) har den honliga rollen i befruktningen. De utvecklas till fröanlag i kotten eller pistillen.
- Små sporer (mikrosporer) har den hanliga rollen och utvecklas till pollen i sporgömmen eller ståndare.
För att befruktning ska kunna ske måste pollen föras till fröanlaget. Efter befruktning utvecklas fröanlaget till ett frö. Fröet sprids och gror till en ny planta.
