De äldsta fossila spåren av lummerväxter är från tidsperioden silur, för ca 425 miljoner år sedan. Nu levande lummerväxter är låga med ett krypande växtsätt, men under karbon, för drygt 300 miljoner år sedan, fanns det 35 meter höga och 2 meter breda träd.

Revlummer vid strandpromenaden i Bergianska trädgården och mosslummer i Edvard Andersons växthus. Foto: Mia Olvång
Revlummer, Lycopodium annotinum, vid strandpromenaden i Bergianska trädgården och mosslummer, Selaginella, i Edvard Andersons växthus. Foto: Mia Olvång
 

Lummerväxter har kärl (ledningsvävnad) och rötter som transporterar vatten och näringsämnen inom växten. Kärlen ger också lummern en viss stadga, så att den kan växa på höjden. De är alltså kärlväxter liksom alla andra växter, utom mossor.

Lummerväxternas blad kallas mikrofyll. De är oftast små och har en ogrenad nerv. Mikrofyllen skiljer sig från andra växters blad i hur de ursprungligen har bildats, evolutionärt sett.

Det finns i dag ca 1 300 arter av lummerväxter, varav 9 förekommer i Sverige. Lummerväxtgruppen delas upp i tre grupper – braxengräsväxter, mosslummerväxter och lummerväxter.

  • Braxengräs, som är en gräsliknande vattenväxt, är den av dagens lummerväxter som är närmast släkt med karbontidens 35 meter höga lummerträd.

  • Flera arter av mosslummer kan du se i Edvard Andersons växthus. Vid första ögonkastet är de inte så anslående. Men titta noga längs marken så ser du deras små snirkliga former. De växer krypande längs kanterna runt planteringarna i Palmhallen, Tropikrummet och Ormbunksrummet.

  • Revlummer och mattlummer tillhör båda gruppen lummerväxter. Om du går Evolutionsslingan utomhus så hittar du dem vid strandpromenaden, i ett stenfack intill klippan.

Lummerväxter förökar sig långsamt – det kan ta upp till 15 år

Lummerväxter förökar sig med ägg och spermier och sprids med sporer. Sporen gror till en liten förväxt där han- och honorgan bildas. Med hjälp av vatten simmar spermierna till äggcellen och där sker befruktningen. Från det befruktade ägget växer en ny lummerväxt upp som med tiden kommer bilda sporer i sporgömmen (sporangier). Sporerna sprids och livscykeln börjar om.

Lummerväxters förökning kan ta lång tid. För vissa arter kan det ta upp till 15 år för en spor att bli till en ny lummerväxt.

En lummerväxts livscykel. Illustration: Mia Olvång
En lummerväxts livscykel. Illustration: Mia Olvång
 

Visste du att...

Sporpulvret av mattlummer och revlummer kallas nikt. Detta är mycket eldfängt och har använts som pyroteknisk effekt i teatersammanhang!