Ekens blomning och stor färgkrona. Foto: Börjesson, Reinhammar

Nästan vart du än vänder dig idag så är det troligt att du kan få syn på en blomväxt. Men så har det inte varit under den allra störst delen av historien – då fanns de inte.  De första landlevande växterna var mossor. Man har hittat fossila sporer från växter som liknar dagens levermossor, ca 450 miljoner år gamla. De äldsta fossilen av blomväxter är ”bara” cirka 130 miljoner år gamla, från tidsperioden krita. I slutet av krita ökade antalet blomväxter.

För 66 miljoner år sedan skedde ett massutdöende troligen p.g.a. av ett meteoritnedslag. Då dog exempelvis dinosaurierna ut och även många växtarter. Men blomväxterna hämtade sig relativt snabbt och fortsatte sedan att öka kraftigt i antal och artrikedom. Idag finns det ungefär 300 000 kända blomväxtarter. De utgör ca 90 % av alla landväxtarter! Varför blomväxter snabbt ökade i artantal med början under kritaperioden, till att bli ett så dominerande inslag i dagens vegetation, vet man inte säkert. Det finns många teorier och det troligaste är kanske att det berodde på en kombination av många orsaker.

Det är bara blomväxter som har blommor

Blommor har ståndare och pistill som innehåller växtens könliga förökningsorgan. Rosor, gräs, björkar, orkidéer, näckrosor ser olika ut, men alla är de blomväxter! För att befruktning ska ske måste ståndarnas pollen överföras till pistillens märke, se bild nedan. Detta kallas pollination och det kan ske på olika sätt, t.ex. med hjälp av vinden eller insekter. Blommor hos vindpollinerade arter är enkla och oansenliga. De insektspollinerade arterna måste på något sätt locka till sig en insekt. Lockmedel kan vara doft, nektar, färg och pollen.

Blommans delar
Hur en blomväxt blir till: T.v. illustration av pistillen. 1) Pollen hamnar utanpå pistillen. 2) Pollenkornen bildar spermier som befruktar ägg i fröanlaget. 3) Ett frö bildas som innehåller embryot till en ny planta. Hos blomväxter ligger frön i en frukt.

Frukt – unikt för blomväxterna

Blomväxter kallas också gömfröiga växter (angiospermer). Efter befruktning utvecklas fröanlaget till ett frö i en pistill i blomman, som i sin tur utvecklas till en frukt. Ärtbaljor, hasselnötter, vallmokapslar, äpplen, blåbär och lönn-näsor är exempel på några frukter. Alla blomväxter har frukt, vilket är unikt för dem.

Lär dig mer om blomväxter i Bergianska trädgården!

I Bergianska trädgården kan du lära dig mer om blomväxter i Systematiska avdelningen och i Området för pollinations- och spridningsbiologi.

I Systematiska avdelningen visas 1 400 arter blomväxter som är placerade efter hur de är släkt med varandra. Ladda gärna ner en karta och namnlista innan ditt besök så att du lättare hittar.

I Området för pollinations- och spridningsbiologi finns 12 rabatter med pedagogiska skyltar som visar blombyggnad, pollination, olika spridningssätt och evolutionsbiologi (till exempel mutationer). Karta och skylttexter kan laddas ner här. 

Från början av juni–september kan du även gå Evolutionsslingan ute i Bergianska trädgården och lära dig mer om landväxternas evolution, bland annat blomväxterna.