Vattentornet och Pumphuset uppfördes 1912 för att lösa Bergianska trädgårdens behov av fungerande bevattning. Redan 1889 fanns ett förslag, men för stora kostnader stoppade projektet. Genom en vattenledningsfond som växte till sig under åren kunde bevattningssytemet sedan anläggas.
I Pumphuset fanns en vattenpump som drevs med en elektrisk motor som fick ström från dåvarande Djursholmsbanan (nuvarande Roslagsbanan). Vatten från Brunnsviken pumpades upp till Vattentornet. Med hjälp av ett nedgrävt rörledningsnät kunde det sedan distribueras ut till trädgården.
Brunnsvikens hade lite salt vatten så känsligare plantor vattnades separat. På 1960-talet anslöts trädgården till de kommunala ledningarna.
Båda byggnaderna ingår i det statliga byggnadsminnet som stora delar av Bergianska trädgården utgör.
