2018-02-23

De ätbara bananerna hör till tropikernas viktigaste kulturväxter. De har odlats i flera tusen år och kommer ursprungligen från Asien. Odlade sorter har förlorat förmågan att sätta frö, men fröanlagen kan ses som små svarta prickar i bananen.

Det finns en mängd olika sorters bananer. De hör antingen till gruppen dessertbananer som är söta och äts som frukt eller gruppen kokbananer som används i matlagning. Huvudarten bakom tillkomsten av de söta bananerna är Musa acuminata. De vanligaste bananerna i mataffärer är importerade från Mellan- och Sydamerika.

Banansläktet, Musa, innehåller 70 arter som alla är örter. Vissa kan bli upp till 10 meter höga. Bladskaften sitter tätt ihop och bildar en skenstam. Blomställningen tränger sig upp i mitten av plantan. Hanblommorna sitter i toppen, därefter sitter honblommorna som sedan utvecklas till bananer. De odlade matbananerna bildar frukter utan pollinering. Efter det att bananerna mognat dör just den plantan, men en ny planta skjuter upp från jordstammen.

Just nu blommar två prydnadsbananer i Palmhallen i Edvard Andersons växthus, en rosa sammetsbanan, Musa velutina, och en lysande röd praktbanan, Musa coccinea. Även banan, Musa acuminata-hybrid, och kanariebanan finns i rummet. Båda två får ätbara söta bananer.

Praktbanan och sammetsbanan
Till vänster: praktbanan. Till höger: sammetsbanan, under blomman syns de små rosa frukterna/bananerna.

 

Fibrer från bananer blir kläder

I Japan har man ända sedan 1200-talet använt fibrer från bananplantor för tillverkning av kläder och hushållstextilier.

Kanariebanan i Palmhallen
Kanariebanan i Palmhallen. Små dessertbananer, kanariebananer, odlas på Kanarieöarna.
Foton: Mia Olvång

Fibrerna utvinns ur bananplantans skenstam efter att bananerna skördats. Plantan skärs av och skenstammen delas i mindre bitar. Dessa kan kokas i lut för att lösgöra fibrerna både från annan växtvävnad och från varandra. Ett annat sätt är att mjukgöra skenstammarna genom blötläggning och kokning i saltvatten och sedan mekaniskt utvinna fibrerna. Därefter soltorkas, rensas och kammas fibrerna innan de är klara att spinnas.

Ytterligare en banan-art som används vid textiltillverkning är manilahampa Musa textilis. Den ser ut som vanlig matbanan men får oätliga gröna, små bananer med stora svarta frön. Den växer naturligt på Filippinerna där man gjort lätta kläder av fibrerna samt rep, tågvirke, fiskeutrustning och kraftigt papper. Manillahampa kan ses inne i Tropikrummet bakom bomullsplantorna.