Uppmätning över trädgården från 1948 med systematiska avdelningens odlingar i rutor (Bergianska stiftelsen)
Uppmätning över trädgården från 1948 med systematiska avdelningens odlingar i rutor (Bergianska stiftelsen)

När Bergianska trädgården flyttades till Frescati i slutet av 1800-talet planterades växterna i systematiska avdelningen till stor del efter hur man ansåg att de var släkt med varandra. Veit Wittrock, dåvarande Professor Bergianus, ordnade växterna i stort efter det system som utarbetades under andra hälften av 1800-talet av den tyske botanisten A. Engler och som byggde på morfologiska karaktärer.

Varje art fick ursprungligen en ruta på ca en kvadratmeter och tidigare bestod stora delar av avdelningen av sådana regelbundet placerade rutor. Vid en större omläggning på 1980-talet anlades i stället längre rabatter, framför allt för att rutsystemet krävde så mycket skötsel.

På senare år har man fått mer kunskaper om blomväxternas släktskap (fylogeni), mycket tack vare DNA-teknik. Med början 2007 har därför den systematiska avdelningen anpassats efter moderna forskningsrön. Växter har flyttats till nya placeringar, delvis i nya rabatter. Några gångvägar har flyttats eller nyanlagts för att öppna nya stråk och ge ökad tillgänglighet i området.

 

Vy över växtsystematiska avdelningen 1989. Foto: Lena Gårder
Vy över växtsystematiska avdelningen 1984. Foto: Lena Gårder