Foto: Eva Dalin
Foto: Eva Dalin

Wittrock ansåg att stockholmsområdet lämpade sig väl för odling av alpina växter om de bara planterades höglänt. Eftersom han hade en förmåga att genomföra många av sina stora visioner så kunde fjällen skapas. De byggdes med sten och jord som togs från de dammar som samtidigt anlades i trädgården, framförallt Victoriadammen och från utsprängning av 
grottorna invid strandpromenaden.
 

Stora fjället (Asiatiska fjället)   

korallpion, Paeonia mascula. Mellan Stora fjället och Skandinaviska fjället finns ett pionland som blommar fint i maj/juni.
Korallpion, Paeonia mascula. Mellan Stora fjället och Skandinaviska fjället finns ett pionland som blommar fint i maj/juni.

Planen var ursprungligen att ha olika partier med växter från alpina och subalpina områden, såsom de schweiziska och österrikiska Alperna, Pyrenéerna, Karpaterna, Kaukasus, Altai och Himalaya. Genom åren har områdets inriktning förändrats. Här växer nu framför allt växter med ursprung från asiatiska bergstrakter, t.ex. syrener, deutzia, pioner och rönnspireor. Området 
genomgår en successiv renovering där självsådda buskar byts mot nya växter.

 

Skandinaviska fjället

Fjällvallmo, Papaver radicatum. Foto: Kerstin Kustås.
Fjällvallmo, Papaver radicatum.
Foto: Kerstin Kustås.

Skandinaviska fjällets topp skulle vid anläggandet likna Vallispiken i Lule lappmark. Växterna är huvudsakligen från den skandinaviska fjällkedjan, t.ex. fjällvalmo, fjällviden, fjällsippa och smörboll. Ett parti innehåller växter från Island vars flora till stor del samstämmer med vår fjällflora.

 

 

 

Nordamerikanska fjället

Foto: Gunvor Larsson
Fiberpalmlilja, Yucca filamentosa
Foto: Gunvor Larsson

Förebilden för Nordamerikanska fjällets topp var vid anläggandet Mount Tacoma i staten Washington i USA. De planterade växterna är till stor del inte fjällväxter utan sådana som växer i lundar och på lägre 
nivåer. På våren finns här olika treblad och fänrikshjärta. Senare kan man se fiberpalmlilja, 
kentuckykaffe bland mycket annat.