Ginkgo – ett levande fossil

Ginkgo, eller tempelträd, är ett märkvärdigt träd med blad ser ut som små solfjädrar. I Japan växer mycket gamla ginkgoträd i tempelträdgårdar.

Ginkgo, Ginkgo biloba, är ett mycket speciellt träd med solfjäderformade blad. De har parallella nerver och en liten urnypning i toppen som ger det två lober, biloba. De här bladegenskaperna är unika i växtvärlden och ginkgo är också den enda resten av familjen Ginkgoaceae som fanns på jorden för ca 200 miljoner år sedan. Det kan man se i växtfossil. Familjen hör inte till barrträden och inte till blomväxterna utan är en egen utvecklingsgren med bara en art kvar.

Ginkgoblad
Solfjäderformat blad. Foto: Gunvor Larsson

Levande ginkgoträd upptäcktes av västvärlden i Japan 1691. Där växte träden i tempelträdgårdar och var mycket gamla. I Kina och Japan anses ginkgon helig. Till Europa kom de första fröna i början av 1700-talet. Idag vet vi att vildväxande ginkgo finns kvar på två platser i bergen i sydvästra Kina.

Att ginkgon finns kvar på jorden och har överlevt under alla miljoner år är kanske inte en slump. Trädet bildar olika ämnen som skyddar det mot insekts- och svampangrepp. Det tål luftföroreningar och salter bra och lämpar sig utmärkt att plantera utmed trafikerade vägar.

Det japanska namnet ginkyō betyder silveraprikos

Träden är antingen honliga eller hanliga, det kallas tvåbyggare eller dioika växter. I Bergianska trädgården har vi två hanträd i sydslänten vid pionplanteringen på väg mot Italienska terrassen och ett honträd på gräsmattan mellan institutionsbyggnaden och Plantagens område.

På honträdet sitter fröämnena två och två på långa skaft. De utvecklas till frön med ett vitt köttigt hölje och ser ut lite som ett plommon. Släktnamnet är en latinisering av det japanska namnet ginkyō som betyder silveraprikos. Det köttiga höljet runt fröet innehåller smörsyra som luktar illa, så vid stadsplanteringar väljer man hanträd.

I kinesisk folkmedicin anses ginkgon ha många biologiskt verksamma substanser bland annat sägs vissa ginkgopreparat ge människan bättre minne.

blad och fröämnen
På honträdet sitter fröämnena två och två på långa skaft. Foto: Mia Olvång

 

På denna sida